Theresia

Theresia är en av de tjejer som jag bodde ihop med i Stockholm. Vi har på vissa sätt gjort samma resa. Vi gifte oss med två veckors mellanrum och drabbades båda av svår sjukdom under det första året som gifta. Theresia har ett hjärtfel som gör att hon är och har varit så oerhört fysiskt svag. Hjärtfelet upptäcktes under hennes graviditet med Rut och hon har under hösten varit så svag att hon inte kunnat göra någonting i hemmet, gå en promenad eller ensam passa sin dotter.

Det finns en annan berättelse om Theresia. Jag mötte henne i lördags och hon berättade för mig. Och det slog mig till marken. Under en period i Stockholm bestämde sig TH för ge hela sitt liv till Jesus. Hon hade länge varit kristen men kom till en punkt där hon kände att det var antingen eller. Hon bestämde sig och då hände någonting konstigt. I en hel månad var hon så uppfylld av glädje att hon somnade fnittrandes och vaknade likadan. Hon visste inte vad som hände då utan tyckte mest det var härligt och häftigt. Hon har alltid varit depressiv och levt sitt liv i berg och dalar. Men nu, fem år senare kan hon sätta ord på vad som hände den där månaden i Stockholm. Hon blev helad. Mörkret i henne har inte kommit tillbaka. Och nu, under de här svåra åren då hon haft alla skäl i världen att vara deprimerad har hon sett att det Gud gjorde i henne var ett under. Mitt i all svaghet har hon haft en källa av djup glädje i sitt hjärta. Och hon ser på sitt liv med tillförsikt, även om det i vår världs ögon är omöjligt.