Balansen mellan det lilla och det stora

Det lilla är viktigt. Jag börjar där.
De små valen, vår vardag, vilken färg jag ska ha på servetterna.
De stora frågorna, världens orättvisor, samhällsförändringar.
Vem orkar tänka på det?
Jag tror att det finns två spår. Dels finns det olika tider i våra liv, olika årstider, där balansen mellan det lilla och det stora ser lite olika ut. Dels tror jag det är en balans vi måste vårda.

Jag började tänka på det här när jag gick förbi järntorget i Örebro igår. De håller på med en ombyggnation och jag upptäckte det här körsbärsträdet, upptaget med rötterna och bortkastat, mitt i sin fullaste blom. Jag vet inte om jag sett någonting sorgligare.



Att se både det stora och det lilla. Inte orka bära hela världen, men vara medveten om den. Att Haiti finns kvar, också nu månader efter. Låter jag det påverka mina små beslut i vardagen? Låta dem speglas av fattigdomen och hungern?



Det finns olika sorters tanter. Och uppvuxen i kyrkan har jag haft glädjen att möta många. Många som haft stora ögon. Det finns tanter, som den jag mötte på friskis igår, som var irriterad över att hennes dotter inte färgsorterade tvätten på det sätt som hon hade gjort. Jag gissar att den tanten skulle promenera förbi järntorget utan att se att det var idag som körsbärsträdet blommade, om än i en annan skepnad.