Shantaram!

Jennys svenskalärarkolleger hade tipsat henne om att Shantaram, ja den måste man läsa. Och jag, jag tyckte den såg maffig ut och packade ner den på vår charterresa. Det var hatkärlek på en gång! För oinvigda så är Shantaram en spektakulär Bombayskildring på dryga 900 sidor som blivit lite hypad bland Indienresenärer. Handlingen är otroligt omfattande, allt händer och dessutom ger sig författaren på att försöka vara lite djup och filosofisk a la Coelho. Det håller inte riktigt, men det är en svindlande och härlig bok som jag gillade att befinna mig i.




Igår kväll hade vi förmånen att vara hembjudna hos Rebecca och Henrik Odhagen som kommit hem från sitt eget Indien-äventyr. De har varit hemma en månad och hunnit reflektera en del och börjar hitta något sätt att leva här med alla sina erfarenheter. De njuter fortfarande av att kunna handla mat i en affär där allt finns på hyllorna. De är fortfarande fascinerade av hur mycket pengar de tjänar i månaden, de skulle aldrig våga säga det till sina vänner i Gurakhpur.
Det var väldigt roligt att träffas. Och det var nyttigt för mig och Christian att bli påminda, om hur rika vi är.